Transkript
1 Digital automatisering i Sverige En studie av hur samhället bör möta den ökande förändringstakten på arbetsmarknaden Digital automation in Sweden A study of how the society should face the increasing rate of change on the labor market Kandidatarbete i Industriell ekonomi Amanda Dalstam David Genelöv Fredrik Hansson Gustav Blide Hanna Westerlund Måns Lundberg Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation Avdelningen för Teknik och samhälle CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA Göteborg, Sverige 2016 Kandidatarbete TEKX
2
3 Förord Denna rapport är slutprodukten av ett kandidatarbete som avslutar tre års studier på grundnivå vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Kandidatarbetet har utförts med stöd från avdelningen för Teknik och samhälle vid institutionen för Teknikens ekonomi och organisation vid Chalmers tekniska högskola. Vi vill tacka de representanter från näringslivet som vi har fått förmånen att intervjua. Vi vill också tacka docenterna Fredrik Heintz och Johan Magnusson. Deras kunskaper och åsikter har varit av stort värde för att ge en mångsidig analys och diskussion. Ett särskilt stort tack riktas till vår handledare Sven Lindmark för värdefull återkoppling och uppmuntran under arbetets gång. Göteborg den 16 maj 2016 Amanda Dalstam David Genelöv Fredrik Hansson Gustav Blide Hanna Westerlund Måns Lundberg
4 Sammandrag Bakgrund Ett sätt att behandla den moderna teknikutvecklingen är att tala om industriella revolutioner. Tre industriella revolutioner kan sägas ha skett, varav de två första präglades av traditionell fysisk automatisering och den tredje av digitalisering. Det vi nu står inför är en fjärde revolution som är en kombination av både fysisk automatisering och digitalisering. Denna kombination benämns här som digital automatisering. Att den nya tekniken kommer att förändra samhället är otvivelaktigt, men frågan är om samhället följer med i denna utveckling. Många länder har reagerat på omställningen vi står inför, exempelvis Tyskland med deras Industrie 4.0 en vision om framtidens industri. Syfte Rapporten behandlar hur den digitala automatiseringen har påverkat och kommer att påverka den svenska arbetsmarknaden. Syftet med studien är att ge en rekommendation om vilka samhällsåtgärder som bör genomföras för att Sverige ska möta digital automatisering och samtidigt skapa förutsättningar för en hållbar arbetsmarknad. Studien har avgränsats till att enbart innefatta Sverige och den svenska arbetsmarknaden. Metod Metodansatsen har varit av kvalitativ karaktär med en abduktiv forskningsansats. Datainsamling har skett i form av en litteraturstudie, utformad med inspiration från arbetsmetoden Scrum, och via semistrukturade intervjuer. Litteratur som har använts kommer bland annat från regeringsuppdrag och kommissioner samt författare med förankring i universitetsvärlden. Intervjurespondenterna kommer från både näringslivet och akademin. Teoretiskt ramverk Som teoretiskt ramverk behandlades nuläget och de problem Sverige står inför gällande digital automatisering. Problemområden som belystes som kritiska var avsaknaden av agilitet och centrala beslut i skolsystemet, brist på möjligheter till kompetensutveckling samt ett trögrörligt företagsklimat. Något som noterades var även bristen på ett relevant mått för samhällsutvecklingen. Det teoretiska ramverket, det vill säga nulägesanalysen, låg till grund för de åtgärder som senare föreslogs. Resultat och implikationer De åtgärder projektgruppen föreslår för skolsystemet är tydligare kurs-och läroplaner för hur den digitala automatiseringen ska hanteras i skolorna. För högskolan föreslås införande av obligatoriska kurser som behandlar ämnet. Avseende omutbildning föreslås möjligheter till kompetenskonton, att expandera yrkeshögskolans finansiella medel samt att se över antagningsprocessen. För företagsklimatet föreslås förändrade skattesatser på incitamentsprogram och förändrade anställningsvillkor för ökad rörlighet. För att mäta samhällsutvecklingen i en digital ekonomi ges riktlinjer för vad som bör inkluderas i framtida mått.
5 Abstract Background One way of discussing modern history of technology is to divide it into three industrial revolutions. The first and the second revolutions were strongly characterized by physical automation while the third one was distinguished by using digital technologies. We are currently facing the fourth industrial revolution, which combines physical automation and digitalization, and thereby creates new types of applications through so called digital automation. These new types of technologies will unarguably change the society and the way humans interact with it. Several countries have already reacted to the entailing challenge of digital automation. For instance, Germany has released their vision of the future industry Industrie 4.0. The question to be raised is whether Sweden is prepared to reorganize in order to thrive upon the prevalence of the fourth revolution. Aim This report discusses the effects of digital automation on the Swedish labor market. The objective is therefore to formulate action proposals for the Swedish society in order to create a sustainable society that can thrive upon new technologies. The report is delimited to only discuss the Swedish labor market on a macro level. Method The method of conduction is qualitative and the research approach is based on abductive reasoning. Furthermore the data has been attained from literature, with great inspiration from the work method Scrum and by semi-structured interviews. The literature used are inter alia from Governments remits, Commissions, researching reports, and books. The interviewees are both from the business world and the academia. Theoretical framework The theoretical framework will discuss digital automation of the present situation in Sweden. The hodiernal measurements, such as employment rate and productivity, for the development of society are failing in including all aspects of today s labor market. Other important issues raised in this study include the absence of agility in the Swedish school system which causes a skill mismatch between students and the industry. Furthermore, the funding for lifelong learning is crucial when updating and developing business demanded skills. In addition to this, the entrepreneurial climate in Sweden is rather inert. The theoretical framework will pose the fundamentals to the creation of action proposals. Results and implications The report proposes how to reorganize the Swedish society in order to create an agile welfare society. Discussed topics of education are the following; Integration of digital subjects in curriculums to instate a mandatory course at Swedish universities in order to create understanding for the digital age, how to finance lifelong education through skills funds, and the importance of colleges of higher vocational studies. Action proposals for the entrepreneurial climate are also discussed, where tax rates for options and conditions of employment are important issues. Additionally, guidelines are created for what future measurement for society development in a digital economy should include.
6 Begreppslista Agilitet: används som synonym till flexibilitet, ofta i systemvetenskapliga sammanhang. Automatisering: att införa steg i en process för att göra den mer självgående än tidigare. CIO: förkortning för Chief Information Officer. En yrkestitel som på svenska kan översättas till IT-chef. CTO: förkortning för Chief Technology Officer. En yrkestitel som på svenska kan översättas till direktör med ansvar för teknik, forskning och utveckling. Delningsekonomi: kännetecknas bland annat av att varor och tjänster hyrs eller prenumereras på istället för att köpas och ägas. Innebär ibland att tjänster som tidigare kostade pengar görs tillgängliga i utbyte mot till exempel datainsamling eller större underlag för annonser på en plattform. Handeln i en delningsekonomi bedrivs i regel på digitala plattformar. Den svenska modellen: den struktur som sedan länge utgjort grunden för det svenska samhället. Innefattar den kompromiss mellan marknadsekonomiska intressen och socialpolitiska utjämningssträvanden som dominerar svensk politik, och har möjliggjort ett omfattande välfärdssystem. Digitalisering: här används definitionen från Nationalencyklopedin; att material av skilda slag omformas för att kunna bearbetas i dator. Digital automatisering: innefattar all automatisering som digitaliseringen möjliggör. Innebär ofta automatisering av kognitiva processer, till exempel datoriserad medicinsk diagnostisering och självkörande bilar. Digital ekonomi: en ekonomi som baseras på digital datateknologi. Fortbildning: här används definitionen från Nationalencyklopedin; studier och kurser för yrkesutövare i syfte att ge kunskaper och färdigheter utöver vad en tidigare grundläggande utbildning givit. Företagsklimat: här används Svenskt Näringslivs definition; summan av de attityder, regler, institutioner och kunskaper som möter företagaren i vardagen. IKT: förkortning för informations- och kommunikationsteknologi. Den typ av informationsteknologi som specifikt bygger på kommunikation mellan människor. Innovera: att skapa innovation, det vill säga en ny produkt, tjänst eller metod som förändrar beteenden eller efterfrågan på marknaden och i samhället. Medianinkomst: om samtliga Sveriges inkomsttagare skulle sorteras efter bruttoinkomstnivå skulle medianinkomsten vara det mittersta värdet.
7 OECD: förkortning för Organisation for Economic Co-operation and Development. En organisation för ekonomiskt samarbete som i dagsläget omfattar 34 länder, däribland Sverige och flertalet andra västeuropeiska länder. Omutbildning: syftar till de utbildningar individer genomgår för att kunna arbeta inom nya yrken. Produktivitet: definieras i rapporten som det förädlade värdet i förhållande till insatsen, till exempel antal producerade enheter dividerat med antal tillförda arbetstimmar. Teknologisk arbetslöshet: arbetslöshet som orsakas av teknologiska förändringar. Välfärd: de tjänster som den offentliga sektorn tillhandahåller i syfte att säkra trygghet, såväl ekonomisk som social, för individerna i samhället. Välstånd: jämställs här med materiell levnadsstandard.
8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 1 Bakgrund Automatisering genom historien Digitalisering genom historien Digital automatisering... 2 Syfte... 4 Frågeställningar... 4 Avgränsningar... 5 Rapportens disposition Metod... 6 Vetenskapligt tillvägagångssätt... 6 Praktiskt tillvägagångssätt... 6 Insamling, bearbetning och analys av data Utformning av litteraturstudie Bearbetning av litteratur Utformning av intervjuer Urval av intervjurespondenter Analys av insamlad data Diskussion av tillvägagångsätt Diskussion av litteraturstudie Diskussion av intervjuer Nulägesanalys av digital automatisering i Sverige Digital automatiserings påverkan på den svenska arbetsmarknaden hittills Hur sysselsättningen har förändrats Hur välståndsfördelningen har förändrats Hur produktivitetsmåttets förmåga att spegla samhällsutvecklingen förändras. 18 Utgångsläget för digital automatisering i samhället Hur svensk industri påverkar digital automatisering Hur innovationskraft påverkar digital automatisering Hur teknikmognad bland svenska medborgare och företag påverkar digital automatisering Samspelet mellan digital automatisering och den svenska modellen... 26
9 3.3.1 Hur skolsystemet påverkar digital automatisering Hur kompetensutveckling påverkar digital automatisering Hur skatte- och anställningsvillkor påverkar digital automatisering Politiska program och strategier för digital automatisering Digitala agendor på nationell och regional nivå Åtgärder inom grund- och gymnasieskola för digital kompetens Övriga åtgärder inom digital automatisering Problematisering och åtgärdsförslag från experter Skolsystemet är föråldrat och trögrörligt Efterfrågan på digital kompetens och innovationsförmåga ökar Vissa skattesatser hindrar innovativa företag Okunskap hos företagen hindrar övergången till digitala affärsmodeller Sammanfattning av nulägesanalysen Diskussion - Sverige som ett agilt välfärdssamhälle Ett agilt välfärdssamhälle och varför det är önskvärt Välfärdssystem bidrar till social stabilitet Bristande agilitet i välfärdssamhället Balansgången mellan agilitet och välfärd bör överbryggas för fortsatt social hållbarhet Åtgärdsförslag för att främja övergången till ett agilt välfärdssamhälle Åtgärdsförslag för hur samhällsutvecklingen i en digital ekonomi ska kunna mätas Åtgärdsförslag för att skolsystemet ska främja övergången till ett agilt välfärdssamhälle Åtgärdsförslag för att fortbildning och omutbildning ska främja övergången till ett agilt välfärsdsamhälle Åtgärdsförslag för att företagsklimatet ska främja övergången till ett agilt välfärdsamhälle Slutsats Källförteckning Bilaga 1... Bilaga 2...
10 Figur- och tabellförteckning Figur 1. Schematisk bild av arbetsprocessen under genomförd studie Figur 2. En översiktlig bild av en traditionell arbetscykel i Scrum Figur 3. Sysselsättningsgrad för år (Ekonomifakta, 2016a) Figur 4. Medianinkomsten i Sverige under perioden 1994 till 2014 (SCB, 2016a) Figur 5. Produktiviteten i Sverige under perioden 1994 till 2014 (OECD, 2016a) Figur 6. Ett urval av europeiska länder och hela EU:s export vägt mot respektives BNP (The World Bank, 2015) Figur 7. En översikt av viktiga svenska industrisektorer och deras förädlingsvärde (Ekonomifakta, 2016b) Tabell 1. Personporträtt över de intervjuade personerna i studien
11 1 Inledning Under många hundra år har nya typer av automatisering förändrat sättet att arbeta. Gång på gång har ny teknik underlättat människors arbetsliv och ökat deras produktivitet, genom att minska den nödvändiga ansträngningen och öka det genererade värdet av en utförd uppgift. Historiskt sett har detta ofta skett genom att fysiskt krävande uppgifter utförts maskinellt. Ett tidigt exempel på automatisering är malning av spannmål, som redan på 600-talet kunde utföras med hjälp av väderkvarnar istället för slitsamt manuellt arbete (Lucas, 2006). Människor har sedan industrialiseringens vagga konsekvent fruktat teknologisk arbetslöshet. Exempel på detta är när brittiska arbetare i början av 1800-talet förstörde textilmaskiner, eftersom de fasade för att maskinerna skulle ta deras jobb (Allen, 2007). I ett längre perspektiv blev dock maskinerna till nytta för hela samhället, och teknikutvecklingen har ökat välståndet på såväl aggregerad som individuell nivå. Allt fler arbetssysslor har visserligen automatiserats, men detta har givit upphov till nya arbetstillfällen och inte nämnvärt ökat arbetslösheten. I sin bok Robotrevolutionen (2015) skriver dock Stefan Fölster om att den här gången är annorlunda. Den här gången syftar då på alla nya typer av automatisering som digitaliseringen möjliggör, alltså vad som i detta arbete definieras som digital automatisering. Många svenskar tycks sakna kunskap att orientera sig efter inom ämnet digital automatisering varför är det egentligen annorlunda den här gången? Kunskap inom området är ofta obefintlig eller begränsad. Av denna anledning kommer rapporten att applicera ett bredare perspektiv än befintliga studier för att täcka kunskapsluckorna. Vår förhoppning är att rapporten ska kunna användas som ett inlägg i diskussionen om digital automatisering. Genom att först kartlägga dess påverkan på den svenska arbetsmarknaden och sedan presentera våra slutsatser hoppas vi skapa en helhetsförståelse för hur viktigt ämnet är, och därmed en plattform för diskussion i samhället. Kunskap om detta är viktigt för alla samhällets aktörer, särskilt för de som befinner sig, eller snart kommer att befinna sig, på den svenska arbetsmarknaden. Bakgrund Att den tekniska utvecklingen under de senaste seklen lagt grunden till den ökade välfärden i det svenska samhället är obestridligt. Teknikutveckling har tidigare kunnat betraktas som linjär, men nu syns en exponentiell utvecklingskurva. Exponentiell ökning kan initialt liknas vid linjär tillväxt men med tiden rusar tillväxten bortom vår mänskliga intuition, och vad datorer kan åstadkomma ligger även det bortom vår vildaste fantasi (Brynjolfsson & McAfee, 2011). För att kunna skapa en ny typ av förståelse för vad som händer i världen, och kanske framför allt i Sverige, är det hög tid att förstå varför den här industriella revolutionen skiljer sig från de tidigare. Därför kommer först ett historiskt perspektiv på automatisering och digitalisering att presenteras i avsnitt respektive Dessa begrepp sammanfogas sedan i avsnitt till vår definition av digital automatisering. På detta vis kan läsarna erhålla en god kunskapsgrund inför resterande delar av rapporten Automatisering genom historien Det finns flera olika sätt att klassificera mänsklighetens teknikhistoria. En vanlig metod är att dela upp den i revolutioner. Generellt sett kan tre industriella revolutioner sägas ha ägt rum i modern tid, varav de första två starkt präglades av traditionell fysisk automatisering (World 1
12 Economic Forum, 2016a). Den första revolutionen, allmänt känd som den industriella revolutionen, fick fäste i Sverige under 1850-talet (Sundin, 2006). Genom att arbetare med teknikens hjälp kunde öka sin produktivitet ökades också värdet av mänsklig arbetskraft. Samtidigt kunde fysiskt krävande eller repetitiva arbetsmoment automatiseras, tack vare banbrytande uppfinningar som vävmaskinen och ångmaskinen. Ungefär 60 år efter att den första industriella revolutionen fick ordentligt fäste i Sverige kom nästa våg som kom att förändra industrin och arbetarnas villkor. Dessa principer är idag kända som produktionsteknik. Bland de viktigaste uppfinningarna och principerna från denna tid återfinns bland annat det löpande bandet, standardisering och elektronik (Koren, 2010). Henry Ford och hans tillverkning av T-Forden är kanske det mest illustrativa exemplet, där löpande band och standardisering är starkt närvarande. I och med införandet av en standardiserad produkttyp i fabriken inleddes en ny era, nämligen en tid som kom att präglas av regelstyrd massproduktion Digitalisering genom historien Om de två första industriella revolutionerna präglats av fysisk automation kan den tredje sägas ha karaktäriserats av datorisering, det vill säga att mänsklig tankekraft har kompletterats med processorkärnor. Under 1950-talet öppnade sig en helt ny värld, då den första transistorbaserade datorn lanserades (Sundin, 2006). Nu kunde beräkningar kalkyleras med mycket hög noggrannhet, samtidigt som nya discipliner föddes inom teknikområdet. Mjukvara som designoch tillverkningsstöd (CAD/CAM) och PLC spelar en avgörande roll än idag. Med datorn och dess minneskapacitet uppstod dessutom möjligheten att tillverka fler produkttyper än under Henry Fords era, och traditionell massproduktion förvandlades till kundanpassad massproduktion inom många områden. Under 2000-talet blev internet den största katalysatorn för digital utveckling. Helt plötsligt ställdes traditionella affärsmodeller på sin kant och utmanades av de så kallade digitala affärsmodellerna. Fysiska brev ersattes av e-post, fysiska CD- och DVD-skivor ersattes av streamingtjänster och fildelning, samtidigt som dagstidningar ersattes av webbaserade nyhetskällor. Men detta var bara startskottet. Användningen av IKT-verktyg är något som präglar 2000-talets industri och samhället i stort. Enligt OECD har utvecklingen av IKT-verktyg stått för cirka 42 % av den ekonomiska tillväxten mellan i Sverige (OECD, 2014). Det är lätt att förbise hur exotiskt och exkluderande dyrt datorkapacitet har varit. År 1990 kostade en stationär dator med en 8 MHz processor, 128 kb minne och svårbegripliga kommandorader USD. Femton år senare introducerades en digital personlig assistent med pekskärm, snabbare processor och mer minne i fickformat för $99 (Kressel, 2003). Idag är datorkapacitet mer lättillgängligt än någonsin, och att vara uppkopplad har blivit samtidens utgångsläge (Snickars & Strömbäck, 2012) Digital automatisering I denna uppkopplade samtid har det blivit viktigare än någonsin att beakta de ökande möjligheter som den nutida teknikutvecklingen medför. Den snabbt växande digitaliseringen och den ökande mängden tillgänglig information ger upphov till helt nya typer av automatisering. Enheter kan kommunicera med varandra helt utan mänsklig interaktion, och 2
13 inte ens de kognitiva processer som tidigare varit förbehållna människan tycks omöjliga att automatisera. Ett exempel på detta är IBMs superdator Watson, som redan år 2011 besegrade två av de bästa tävlandena genom tiderna i frågespelet Jeopardy! genom att kunna bearbeta uppslagsverk, ordböcker, tidningsartiklar och böcker med en takt av en miljon böcker per sekund (Kawamoto, 2011). Den fjärde industriella revolutionen, det vill säga digital automatisering, har inletts och pågår för fullt (Schwab, 2016). Det är lätt att se hur liknande tekniker i framtiden kan automatisera många andra arbetsuppgifter. Flera sådana är redan under utveckling eller rentav färdiga för marknaden. I framtiden skulle till exempel datoriserad sjukdomsdiagnosticering kunna leda till att datorer använder hela världens samlade sjukdomshistorik för att fastställa diagnoser. Självkörande bilar är redan en verklighet, och mjukvara baserad på artificiell intelligens kan redan skriva tidningsartiklar som är tillräckligt bra för att publiceras i stora amerikanska tidningar (Eudes, 2014). Dessa kombinationer av fysisk automatisering och digitalisering är exempel på det vi kallar digital automatisering. Framtida teknik kommer med största sannolikhet att skapa värde och öka samhällets totala välstånd. Det finns dock ingen naturlag som säger att detta kommer att öka det individuella välståndet på alla nivåer. När allt färre människor kan äga en allt större del av samhällets produktionsmedel möjliggörs ett scenario med ökande klyftor, där några få får det bättre på majoritetens bekostnad. De två amerikanska forskarna Erik Brynjolfsson och Andrew McAfee diskuterar detta i sin bok Race Against the Machine, där de hävdar att de ökande inkomstklyftorna i USA beror på att den tekniska utvecklingen nu går så snabbt att människor i allmänhet har svårt att hinna med. Det kan uttryckas som att vanligt folk håller på att förlora kapplöpningen mot maskinerna (Brynjolfsson & McAfee, 2011). År 2013 publicerade två forskare vid Oxfords universitet en studie om hur nya teknikerna kommer att driva automatiseringen av den amerikanska arbetsmarknaden. Enligt studien riskerar 47 % av de amerikanska arbetstillfällena att automatiseras inom 20 år (Frey & Osborne, 2013). En liknande studie gjordes sedan av den svenska arbetsmarknaden, där motsvarande siffra beräknades till 53 % (Fölster, 2015c). Om detta stämmer, och åtgärder för att anpassa arbetskraften efter nya behov uteblir, riskerar det svenska samhället att bli väldigt segregerat, med stora klyftor mellan de som arbetar och de som blir arbetslösa. Segregerade samhällen med stora mängder arbetslösa har historiskt sett ofta visat sig socialt ohållbara (Bradley, 2008). Genom att fokusera på hur den svenska arbetsmarknaden kan fungera i framtiden, skrivs detta arbete därför med social hållbarhet som huvudfokus. Oavsett om de ovan nämnda förändringarna av arbetsmarknaden visar sig stämma, är det viktigt att människor reflekterar över hur den tekniska utvecklingen kan komma att förändra det samhälle de lever i. En medveten befolkning kan arbeta proaktivt och fatta de beslut som behövs för att möta förändringen och skapa ett socialt hållbart samhälle, där alla värdesätts och får möjlighet att uttrycka sina färdigheter i sina yrkesliv. Trots det upplever vi att diskussionen om detta är näst intill obefintlig i det svenska samhället. Många länder har redan reagerat på den omställning vi står inför. Tyskland har lanserat Industrie 4.0, en vision om framtidens industri, där de belyser vikten för såväl människor som 3
14 maskiner att vara uppkopplade (Germany Trade and Invest, 2014). Även Storbritannien har tagit fram en strategi för hur den inhemska ekonomin ska främjas, delvis genom digital automatisering men även av globalisering (Teknikföretagen, 2014). Schweiz, ett land som liknar Sverige i många avseenden, hyser i dagsläget världsledande kemi- och farmaceutiska företag tack vare att konkurrenskraften har stått högt på den politiska agendan (Teknikföretagen, 2014). Frågan är nu om Sverige är redo att ställa om sin agenda för att bibehålla en fungerande arbetsmarknad när den digitala automatiseringens närvaro blir allt tydligare i omvärlden. Syfte Syftet med studien är att ge en rekommendation om vilka samhällsåtgärder som bör genomföras för att Sverige ska möta digital automatisering och samtidigt skapa förutsättningar för en hållbar arbetsmarknad. Frågeställningar För att uppfylla syftet kommer studien att utgå från ett antal frågeställningar. Dessa frågeställningar presenteras nedan, följt av ett förtydligande om hur de bidrar till att uppfylla syftet. 1. Hur har digital automatisering hittills påverkat den svenska arbetsmarknaden? 2. Vilka förutsättningar för digital automatisering finns i det svenska samhället? För att kunna ge förslag på hur någonting bör förändras behövs först kunskap om dess nuvarande struktur. Utan en grundläggande kunskap om dagens förhållanden finns risken att de åtgärder som presenteras i studien inte går att applicera på den svenska arbetsmarknaden. 3. Vad gör det svenska samhället idag för att möta digital automatisering? När kunskap om dagens situation erhållits är det av intresse att veta vilka åtgärder som faktiskt genomförs i nuläget. Studien riskerar att bli irrelevant om de åtgärdsförslag som presenteras bara speglar sådana som redan genomförs. Att identifiera dagens åtgärder är även ett bra sätt att se vad som saknas och hitta specifika områden där ytterligare arbete krävs. 4. Vilka åtgärder rekommenderas av experter för att samhället ska kunna möta digital automatisering? Då studien behandlar en väldigt komplex problematik, och samtidigt sker på högskolans grundutbildningsnivå, kommer mer kvalificerad kunskap att behöva inhämtas. 4
15 5. Hur bör de olika åtgärdsförslagen utformas? Med utgångspunkt i de tidigare frågeställningarna behöver projektgruppen välja de åtgärder de finner lämpliga. Genom denna fråga ges dessutom projektgruppen möjlighet att presentera egna tankar. Avgränsningar Avgränsningar skapas för att begränsa rapportens omfattning och förtydliga vilka delar som inte kommer att behandlas. Dessa avgränsningar görs för att kunna genomföra projektet med givna resurser och samtidigt på ett utförligt sätt belysa den huvudsakliga frågeställningen. Studien är först och främst en studie av digital automatisering i Sverige fram till dagens datum. Inga utförliga scenarioanalyser av framtiden kommer därför att göras. Efter att nulägesanalysen gjorts ges dock en rekommendation av vilka åtgärder som bör genomföras. Samhällets politiska, ekonomiska och sociala struktur antas, för analysen, vara mer eller mindre oförändrade, då en förändrad samhällsstruktur skulle kräva en annan typ av analys. En avgränsning har gjorts genom att rapporten enbart fokuserar på den svenska arbetsmarknaden. Statistik från andra länder används dock för att positionera Sverige i ett internationellt perspektiv. Ett större fokusområde än Sverige blir svårt att ge åtgärdsförslag för inom den angivna tidsramen. Detta gäller särskilt forskning på förändringar i ett samhälle vars förhållanden sällan är direkt jämförbara med vad som sker på annat håll (Wallén, 1996). Den geografiska avgränsningen leder således till att det är lättare att jämföra intervjumaterial från respondenter, eftersom de är verksamma på en och samma arbetsmarknad. Då rapporten fokuserar på social hållbarhet kommer miljömässiga aspekter enbart att behandlas mycket ytligt. Denna avgränsning görs för att studien ska tillåtas utforska en delmängd av hållbarhetsbegreppet grundligt. Ytterligare en avgränsning görs genom att lägga fokus på samhällsnivå, då studiens syfte är att reda ut olika åtgärder och deras effekter på arbetsmarknaden. Därför är det inte av intresse att fokusera på enskilda företag eller det vardagliga livet hos individer. För att inte avvika från huvudfrågan, som är formulerad ur ett makroperspektiv, kommer rapporten inte heller att behandla specifika tekniska lösningar som främjar eller kan främja digital automatisering. Under projektets gång valde projektgruppen att göra avgränsningen att inte behandla cybersäkerhet. Intervjurespondenterna hade skilda åsikter om detta fenomen och därför kunde ingen tydlig problemformulering skapas. Rapportens disposition Nedan presenteras rapportens metod, som behandlar utformning av såväl litteraturstudie som intervjustudie. Kapitel 3 består av en ingående nulägesanalys av digital automatisering i Sverige. Här behandlas digital automatisering ur olika perspektiv fram till dagens datum. Nulägesanalysen är starkt kopplad till frågeställningarna och besvarar de som grundar sig i dagsläget. Kapitel 4 utgör en diskussion, där åtgärdsförslag för hur Sverige bör möta digital automatisering presenteras. Rapporten avslutas med en slutsats som baseras på de två tidigare 5
16 kapitlen, nulägesanalysen och diskussionen. Icke självförklarande begrepp som introduceras i rapporten finns listade i en begreppslista. Denna begreppslista bör studeras innan kapitel 3 läses för att kunna tolka texten på ett korrekt sätt, och kan med fördel användas under läsningen. 2 Metod I detta avsnitt behandlas de metoder och den forskningsansats som motiverats som lämpliga till denna studie. Metod, som begrepp, syftar på sättet att ställa något i relation till något annat, medan forskningsansats snarare syftar på relationen till det undersökta (Allwood, 2004). Metoden för denna studie är huvudsakligen kvalitativ. Detta är ett väl underbyggt val då ingående data, som litteratur och empiri, lägger grunden till en grov skattning (Starrin, Svensson, 1994). Metoden anses väl lämpad, eftersom studiens syfte är att lyfta ett helhetsperspektiv inom den digitala automatiseringen i Sverige, där litteratur kopplat till studiens syfte redan finns. Vetenskapligt tillvägagångssätt Forskningsansatsen för denna studie är av abduktiv karaktär, vilket innebär att teori blandas med empiri för att successivt utveckla en helhetssyn på området. Teorin som används består av tidigare skrivna rapporter, både nationella och internationella, på området. Empirin som används baseras på ett antal intervjuer med syftet att belysa viktiga beståndsdelar i det teoretiska ramverket, men även nationell och internationell statistik har använts. Teorin i kombination med empirin fungerar explorativt, alltså som en ansats för att förklara ett händelseförlopp, och kommer att lägga grunden för en normativ analys. En normativ analys innebär i stora drag att skapa förslag för hur något bör vara. Mer om denna typ av analys finns i avsnitt Abduktion innebär i många fall att en effekt uppmärksammats och att orsaksfaktorer söks. I denna studie är utgångspunkten att den digitala automatiseringen kommer att förändra den svenska arbetsmarknaden. Med hänsyn till dessa förutsättningar har orsaker som hindrar respektive främjar digital automatisering kunnat presenteras. Wallén (1996) menar att abduktion inte är en metodik som kan appliceras schematiskt, utan kräver ingående erfarenhet av det område som frågeställningen berör. Baserat på detta lades stor vikt vid att befästa ett korrekt teoretiskt ramverk innan analys av insamlad data påbörjades. Genom översiktsläsning av generella texter, alltså även kortare artiklar och essäer, kunde en första överblick av ämnet skapas. Först därefter genomfördes djupare litteraturförankringar, som följdes av intervjuer. Praktiskt tillvägagångssätt Studien påbörjades i januari 2016 och avslutades i maj samma år. Arbetsprocessen, som är nära kopplad till metoden, beskrivs nedan för att kunna återge strukturen på ett korrekt sätt. Processen har karaktäriserats av fyra steg som redovisas i figur 1. Dokumentation i form av rapporttext har skett löpande. 6
17 1. Initiering 2. Planering och etablering 3. Datainsamling 4. Analys av data Figur 1. Schematisk bild av arbetsprocessen under genomförd studie. Det första steget, initiering, innebar att syfte, problemformulering och avgränsning definierades. Detta steg fortlöpte iterativt under en längre period då studiens frågeställning omformulerades och förfinades i samband med att grundläggande litteratursökningar gjordes. Under den andra fasen skapades förutsättningar för att på ett effektivt sätt genomföra projektet inom föreskriven tid. En tidsplanering för studien gjordes i form av ett Gantt-schema. Ett Ganttschema är ett matrisdiagram där kolumnerna visar tidsintervall och raderna visar aktiviteter i kronologisk ordning. Genom att markera kolumnerna då aktiviteten ska pågå bildas ett visuellt planeringssystem som är enkelt att förstå och att följa upp. Ett Gantt-schema passar denna typ av projekt väl eftersom det tillåter individer, till exempel handledare och examinator, som inte varit med under planeringsarbetet att förstå projektets uppbyggnad och genomförande (Lindstedt & Burenius, 2006). Värt att notera är att detta Gantt-schema har uppdateras löpande för att göra en realistisk och dynamisk planering. Gantt-schemat visas i bilaga 1. I det tredje steget genomfördes en litteraturstudie och intervjuer. Deras utformning beskrivs i detalj i avsnitt respektive Litteraturstudien fungerade som ett teoretiskt ramverk till rapporten samt som underlag till intervjufrågor och urvalet av intervjuobjekt. I det sista steget analyserades insamlad data från både litteratur och intervjuer, med syftet att producera ett antal rekommendationer för att Sverige ska kunna stärka sin digitala utveckling. Mer om metoden för denna analys beskrivs i avsnitt Insamling, bearbetning och analys av data Vid en abduktiv studie är det väsentligt att definiera författarnas förhandsuppfattningar. Därigenom skapas förutsättningar för att inte färga läsarens upplevelse av texten. I denna studie har principen allt-annat-lika 1 applicerats, vilket är en princip som ofta förekommer inom nationalekonomin. I studien innebär principen att samhällsstrukturen i Sverige antas vara identisk med den som existerar i nuläget. Detta är en viktig utgångspunkt för insamling och bearbetning av data. För projektgruppen har det varit svårt, men viktigt, att inte låta studien färgas av egna politiska uppfattningar. Eftersom gruppen består av sex personer med olika uppfattningar har diskussioner emellertid kunnat föras löpande. Genom att dessutom kontinuerligt stämma av texter med projektgruppens handledare har denna problematik tidigt kunnat förebyggas. 1 Latinskt ursprung, Ceteris paribus. 7
18 2.3.1 Utformning av litteraturstudie Inför litteraturstudien specificerades en metod för hur information skulle intas och bearbetas. Denna metod hämtade inspiration från Scrum, som är ett vanligt arbetssätt inom mjukvaruutveckling (se figur 2). Scrum bygger på att arbetet delas upp i korta intervall, så kallade sprintar (Schwaber, Sutherland, 2013). Först definieras vad som ska göras i projektet (product backlog) följt av planering inför den första sprinten (sprint planning). Varje dag under sprinten görs små utvärderingar av hur dagens arbete gått, vilka problem som har dykt upp och vad som hindrar dem från att lösas (daily scrum). När sprinten når sitt slut utvärderas resultatet och jämförs med med de målsättningar som definierades vid sprintens början (sprint review). I det sista steget utvärderas hur arbetet har fungerat under sprinten samt hur det kan förbättras (sprint retrospective). Om projektets mål anses avklarade kan arbetet avslutas, i annat fall påbörjas planeringen för en ny sprint. Figur 2. En översiktlig bild av en traditionell arbetscykel i Scrum. Metoden vid litteraturstudien följde en liknande princip, där gruppen läste litteratur i sprintar under perioden. Att genomföra dagliga utvärderingar ansågs dock inte praktiskt genomförbart. En anledning till detta är att processen var av annan karaktär, främst med tanke på att litteraturstudierna utfördes mer individuellt än vad Scrum-metoden förespråkar. De så kallade litteratursprintarna sträckte sig över två veckor och inleddes med ett planeringstillfälle där målen för perioden definierades. Litteratursprinten fortlöpte genom att projektgruppen läste utvald litteratur självständigt i en vecka. Därefter utvärderades vad varje projektmedlem kommit fram till i relation till de tidigare definierade målen. Vidare lades en vecka på att skriva textmaterial till slutrapporten, baserat på vilka frågor som besvarades under sprinten. Litteratursprintarna utformades för att utgå från en eller flera frågeställningar som behövde besvaras. Målet med litteratursökningen fastställdes gemensamt före varje litteratursprint, precis som vid sprintarna i traditionell Scrum-metodik. Varje gruppmedlem fick fria händer att besvara frågeställningen och förankra sitt svar i litteratur. Vid sprintens slut utvärderades resultatet för att avgöra om ytterligare sprintar behövde genomföras. Den första litteratursprinten genomfördes med målet att bygga upp en grundläggande kunskap, att göra syftet mer lättbegripligt och att skapa en uppfattning om nuläget i Sverige. De frågor 8
19 som särskilt reflekterades över bestod främst av nulägesanalysens huvudområden. Sprintens litteratur utgjordes mestadels av material från olika regeringsuppdrag, intresse- och branschorganisationer samt Skolverket. Även utländsk litteratur valdes ut för att kunna skapa ett bredare internationellt perspektiv. I och med den första litteratursprinten kunde nulägesanalysen påbörjas. Den andra litteratursprinten fokuserade på litteratur om intervjumetodik, samt litteratur för att vidare kunna utveckla nulägesanalysen. Målsättningen för denna sprint var dels att hitta reflekterande litteratur som var vägledande vid utformning och analys av intervjumaterial, samt att hitta litteratur som stärkte utvalda delar av nulägesanalysen. Till följd av litteratursprinten kunde således intervjumaterial introduceras i nulägesanalysen på ett medvetet och korrekt sätt Bearbetning av litteratur Metoden för bearbetning av litteratur har varierat beroende på textkategori och den tid som funnits tillgänglig för varje enskild text. Mindre artiklar och sammanfattande texter, som snabbt kunnat bearbetas, lästes igenom från början till slut. Rapporter av större magnitud har bearbetats mer strategiskt. I dessa fall användes sammanfattningar och innehållsförteckningar för att leta efter de fakta med störst relevans för studien Utformning av intervjuer Som komplement till litteraturstudien genomfördes kvalitativa intervjuer. Syftet med dessa var att kunna få bredare och mer djupgående information. Några av intervjuerna utfördes dessutom i ett orienterande syfte, främst de som gjordes tidigt i projektet. Intervjuerna var semistrukturerade djupintervjuer med färdiga frågeställningar som tillåtits att utvecklas. Denna intervjumetodik anpassar följdfrågor efter respondentens kompetens och ger således en högre grad av relevans. De övergripande frågeställningarna behandlar följande områden: digitaliseringens påverkan på arbetsmarknaden i dagsläget, hur Sverige ligger till jämfört med omvärlden, vilka hinder som finns för den digitala automatiseringen i Sverige, samt vilka åtgärder som borde göras för att främja digital automatisering. Hela intervjumallen, med frågor, återfinns i bilaga 2. Då de semistrukturerade intervjuerna till stor del ger öppna svar, blir intervjustudien en kvalitativ metod där svaren behöver tolkas. Det är viktigt att vara medvetna om förutfattade meningar hos projektmedlemmarna. Frågor som bör ställas inför varje intervju är; Vad förväntar jag mig att finna? Vad skulle jag vilja finna? Vad hoppas jag inte finna? (Andersson, 1995). Intervjuerna genomfördes som fysiska intervjuer och telefonintervjuer. Generellt är fysiska intervjuer att föredra. Argumenten för att intervjua på distans är alltså enbart av praktiskt art (Andersson, 1995), men då flera av respondenterna föredrog telefonintervjuer valde projektgruppen att genomföra dessa. Varje intervju pågick under minuter, och intervjuerna genomfördes under en åtta veckor lång period. Detta innebär att projektet kommit olika långt vid tidpunkten för de olika intervjuerna, och därigenom att följdfrågorna kan ha varit av olika karaktär. 9
20 Fördelen med intervjuer är dess flexibilitet, där följdfrågor kan ge utvecklade och fördjupade svar. En nackdel med intervjuer, när det kommer till mindre projekt, är att enbart ett fåtal personer kan medverka. Detta innebär att intervjutekniken blir en mycket subjektiv teknik (Bell, 2006). I denna studie har åtta personer intervjuats. De är aktiva inom olika områden, bland annat industri och forskning. Mer om detta kan läsas i kapitel Alla intervjuer spelades in med tillstånd från respondenterna, och transkriberades efteråt alternativt antecknades ordagrant under intervjun. Detta för att hela gruppen skulle kunna ta del av materialet och för att inget skulle förbises. Att genomföra transkriberingen relativt nära i tiden efter intervjutillfället underlättar tolkningen (Gillham, 2008). De längre intervjuerna sammanfattades dessutom enligt olika teman för att tydliggöra innehållet. Respondenterna tillfrågades hur de ställde sig till att bli citerade. Somliga ville godkänna texten innan deras svar fick användas. Att låta respondenten godkänna sina uttalanden kan för projektgruppen ses som en bekräftelse för att respondenten tar ansvar för vad som sagts (Gillham, 2008) Urval av intervjurespondenter Till studien önskades intervjuer med representanter från både akademi och näringsliv. Representanterna skulle ha god kunskap och en längre erfarenhet av digital automatisering. Några av områdena som studien skulle kartlägga krävde kunskap om den internationella marknaden. Därför gjordes intervjuer med både nationella och internationella företag. Tabell 1. Personporträtt över de intervjuade personerna i studien. Namn Yrkestitel Företag/institution Datum för intervju Johan Docent Institutionen för tillämpad Magnusson IT, Göteborgs universitet Hugo Säljare Sigma IT Consulting Pettersson Jan-Erik VP, Technology & Combient Gustavsson Strategy Johanna CIO Grant Thornton Kjellberg Fredrik Projektledare och Trippel Helix, Heintz forskare artificiell intelligens Linköpings universitet Martin VD Kabona Hogmalm Johan CIO SKF Tömmervik Klas Bendrik CIO Volvo Cars
21 Endast en person med koppling till Chalmers intervjuades, då projektgruppen inte fick svar av de resterande fyra forskarna som kontaktades. Övriga intervjuer bokades genom rekommendationer från tidigare intervjupersoner. Samtliga personer som intervjuades redovisas i tabell 1 och nedan beskrivs varje persons bakgrund och relevans för studien. Johan Magnusson Johan Magnusson är docent vid Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. Magnusson forskar på effektivitet och innovation inom IT-styrning. Dessutom skriver han bland annat krönikor till tidningen CIO Sweden, har uppdrag som expert för både media och regeringen samt agerar rådgivare åt stora organisationer. Magnussons kompetens och engagemang bedöms som relevant för en grundläggande orientering inom digital automatisering. Hugo Pettersson Hugo Pettersson arbetar som säljare för det internationella konsultföretaget Sigma IT Consulting. Pettersons kunskap om IT-system och sensorteknologi anses värdefullt för att projektgruppen ska kunna sig orientera inom industri och framtidens smarta fabriker. Jan-Erik Gustavsson Jan-Erik Gustavsson är vice verkställande direktör för Combient, som är ett joint venture mellan elva globala företag, samtliga med huvudkontor i Norden. Tidigare har Gustavsson bland annat arbetat som CTO på Ericssons avdelning BUGS (Business Unit Global Services). Gustavssons kompetens inom automatisering och ledning är värdefullt för studiens industriperspektiv. Johanna Kjellberg Johanna Kjellberg är CIO för Grant Thornton, ett av Sveriges snabbast växande revisions- och konsultföretag. Hon var tidigare CIO på Axstores och var dessförinnan CIO på Kappahl, samtliga IT-intensiva företag. Erfarenheten från dessa positioner medför att Kjellbergs kompetens bedöms som värdefull för projektets fokus på arbetsmarknaden. Fredrik Heintz Fredrik Heintz är projektledare för Vinnovauppdraget Trippel Helix, en nationell samling för skolans digitalisering. Han är dessutom docent inom artificiell intelligens och forskar vid Linköpings universitet. Heintz kunskap om både utbildning och digitalisering som sådan värderas högt för studien. Martin Hogmalm Martin Hogmalm är VD på energiteknikföretaget Kabona. Dessförinnan var han affärsområdeschef på IT-företaget Hogia. Martin rekommenderades som en näringlivsrepresentant med gedigna kunskaper i IT-relaterat förändringsarbete, och har därför intervjuats för denna studie. Johan Tömmervik Johan Tömmervik är CIO på SKF och ansvarig för SKF:s globala IT-system. Under de fem senaste åren har Tömmervik lett arbetet att byta ut alla kärnsystem. Som CIO på ett världsledande företag anses han ha god insikt i dagens företagsklimat och hur informationsteknik påverkar företag på en global marknad. 11
22 Klas Bendrik Klas Bendrik är CIO på Volvo Cars. Han blev 2014 utsedd till Sveriges bästa CIO av tidningen CIO Sweden. Volvo Cars IT-avdelning har över 500 anställda världen över. Bilindustrin är en ledande bransch inom automatisering och digitalisering, och därför bedöms Bendrik besitta relevant kunskap för studien Analys av insamlad data När all utvald litteratur lästs och intervjuer transkriberats, återstod att analysera insamlad data. I samband med de litteratursprintar som genomförts har varje text diskuterats och analyserats utifrån de frågeställningar som valts ut på förhand. På det sättet har projektgruppen samlats kring att förstå texter och gemensamt hittat olika sätt att skriva om det aktuella ämnet. Intervjutranskriptioner har på samma sätt som litteraturen lästs av hela projektgruppen, som sedan samlats för att hitta material som kunnat användas i rapporten. Den skriftliga analysen, som tar form som en diskussion i kapitel 4, är av normativ karaktär, vilket innebär att rekommendationer skapas utifrån insamlad data. Nationalencyklopedin beskriver en normativ teori som att ange hur en person eller en organisation bör fatta beslut för att handla rationellt. Diskussion av tillvägagångsätt Att använda en kvalitativ metod visade sig vara väl anpassat för denna studie. Kombinationen av teori och empiri har givit både vägledning i ämnet och en bred bildning för att kunna skriva rapporten. Dock måste alltid hänsyn tas till vissa felkällor. Dessa kommer att lyftas i följande avsnitt Diskussion av litteraturstudie Att söka och bearbeta text enligt en metodik med inspiration från Scrum visade sig vara lyckat. Under de två genomförda sprintarna bearbetades stora mängder text som sedan kunde användas till slutprodukten. Det praktiska utförandet hade dock kunnat förfinas genom att exempelvis införa dagliga sprintmöten för att uppdatera projektgruppen om viktiga fynd som kan påverka helheten. Detta för att se till att avgränsningar uppdateras och att litteratur hålls relevant. En felande faktor som gäller främst litteratur är effekterna av sönderdelning, en form av fragmentering. Sönderdelning innebär att stora frågor delas upp i mindre delfrågor, som är möjliga att svara på individuellt. Om sönderdelningen blir för omfattande riskerar dock analysen att förbise samband mellan frågorna, och den kan därmed mista helhetssynen (Allwood, 2004). Studiens avgränsningar gjordes i ett mycket tidigt skede, då projektgruppens kunskap inom området var ytterst begränsad. Detta kan ha resulterat i att viktiga relationer mellan områden försummats. Samtidigt var det viktigt att avgränsa området väl för att kunna färdigställa studien inom föreskriven tid. Även litteratur kan riskera att sönderdelas då hela texter eller kluster av texter inte bearbetas som en helhet. Projektgruppen bearbetade texter på ett strukturerat och medvetet sätt, vilket reducerade, men inte helt eliminerade, risken att texter togs ur sitt sammanhang. 12
23 De som utför en litteraturstudie tvingas till stor del förlita sig på andra författare och deras uppfattning om ämnet. Detta gör källkritik viktigt vid urval och tolkning av text. Enligt Göran Wallén (1996) är tolkningar meningslösa om texter och utskrifter av samtal inte är autentiska. Projektgruppen var noggrann i urvalet av litteraturkällor. Vid val av källor är det viktigt att undersöka texternas syfte, upphovsman alternativt uppdragsgivare samt under vilka omständigheter de skapats. Vad som är känt om uppdragsgivarens politiska åsikter, sociala bakgrund och erfarenhet är också relevant att ta i beaktande (Bell, 2006). Genom att analysera dessa frågor bedömdes några källor, exempelvis artiklar från vissa nyhetsmedier, som olämpliga, och valdes därför bort. Rapporter som är gjorda på regeringsuppdrag, exempelvis från Digitaliseringskommissionen, Skolverket och Vinnova, är skapade i enlighet med de politiska åsikter som regeringen står för. Detta innebär inte att källorna är irrelevanta men tolkningen av intentionerna bakom blir viktigare, vilket även nämns av Bell (2006). Ett alternativ hade varit att läsa tidigare regeringars rapporter, men dessa skulle förmodligen vara alltför gamla för att vara relevanta ur ett tidsperspektiv. Stefan Fölster hänvisas till i många sammanhang i denna rapport. Han är adjungerad professor i nationalekonomi vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm, chefsekonom på Svenskt Näringsliv samt chef för Reforminstitutet. Det är tydligt att han skriver ur ett problematiserande syfte, men intentionen bakom kan anses vara relativt objektiv ur ett samhällspolitiskt perspektiv. Erik Brynjolfssons och Andrew McAfees böcker Race Against The Machine (2011) och The Second Machine Age (2014) har varit viktiga referenser. Brynjolfsson är Schussel Family professor vid MIT Sloan School, chef för MIT Center for Digital Business och forskare vid National Bureau of Economic Research. McAfee är forskningsledare vid MIT och skribent för bland annat The Economist, The Wall Street Journal och The New York Times. Deras tes är, förenklat, att digital automatisering kommer att ske och att den kommer att påverka vissa typer av anställningar mer än andra. Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD) refereras till i delar av rapporten, främst gällande jämförelser med omvärlden. OECD är de som leder PISA-projektet och har således refererats till även i detta syfte. Rapporter och texter från intresseorganisationer, till exempel Teknikföretagen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), används också som källor. De representerar ett visst intresse, men används i de fall där förankringen och dess forskning är relevant. Ytterligare en viktig faktor att ta hänsyn till, i detta specifika fall, var att forskningsområdet är relativt nytt och effekterna på samhället är tämligen okända. Därmed var det av extra stor vikt att nyligen uppdaterade källor, som behandlar digital automatisering, användes. 13
Visa mer